Victory Center IRC

Friheten är dinVeckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Sat, August 12, 2017 16:08:33

Blog image
Joh. 8:36 Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria.

Bara och enbart Jesus kan göra oss fria från synden och bundenhetens slaveri. När vi lever i världen och följer systemet tycker vi som oftast att allt är bra. Det är när problemen hopar sig eller begäret till något blir för starkt att vi börjar söka oss efter ett alternativ. Många religioner och filosofiska tankar visar på en väg att söka en högre kunskap och förståelse, och många vill nöja sig med detta och tycka livet blir bättre genom detta. Men Jesus visar på vägen vidare till inte bara förståelse och kunskap utan en total frihet från denna världens krav och begär. Där vi bara i honom kan bli verkligen fria, från slaveriet som driver dig att göra det du inte ville göra men gör ändå. Är då en kristen felfri, NEJ. En kristen för dagligen en kamp mot denna världens tankar och den politiskt korrekta synen på samhällets uppfattning om rätt och fel. Däremot har en kristen löftet om evigt liv och friheten i Kristus. Vilket gör det värt att kämpa för och att se fram emot, men också genom den Helige Ande ge oss en hjälp till att klara det.

Rom. 8:1–4 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

Hemligheten till att leva i den frihet som Gud har för oss i detta liv ger han oss genom Anden, så att vi är fria från fördömelsen/domen i lagen, utan lever i nådens frihet att vi är frikända. En nåd som jagar bort all rädsla för rädslan hör ihop med domen, men är vi frikända i Jesus kan vi också leva som fria. Din frihet är att du inte ska dömas utan har redan blivit frikänd, lev då i denna frihet. Fri från alla laster och lustar till denna världens kortlivade behag.

2 Kor. 3:17 Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.

När du och jag lever i och genom den helige andens ledning lever vi också under friheten. För han leder dig till frihet. Därför Gud är Ande, måste vi leva i Anden för att ta del av hans dimension. Guds Ande kan enbart förstås av Anden, 1 Kor. 2:10-16. Ja djupet i Gud och kan inte förstås av den utan Anden och Kristi sinnelag. En andlig människa kan inte heller bedömas av den som inte leds av Anden. Det är att vandra i Andens frihet.

Gal. 5:18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Halleluja, i att leva enligt Guds Ord och förstå det Jesus undervisa så leds vi av Anden och är inte under lagen. Så som denna värld som ligger under lagens förbannelse.

Jak. 1:25 Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag (Evangeliet) och blir kvar i den och inte är en glömsk hörare utan en verklig görare, han blir salig i sin gärning.

Evangeliet sätter oss i frihet till att tjäna, men vi bevarar också vår frihet genom att förbli i Jesus och hans Ord. När vårt kristenliv bara blir en handling och livsstil så tappar vi vår frihet och kommer lätt in under lagen igen. Men du bevarar din frihet genom att ständigt vara beroende av den Helige Ande och förblir i Ordet.

Joh. 8:31-32 Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: "Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria."

Amen, verkligen ett ord att ta till sig och att leva efter. Men att vara fri från lagen ger oss inte rätt att bryta den. Ja, men det är väl inte så noga om det främjar Evangeliets framgång. Kanske ett uttryck du har hört, någon gång. Men den Helige Ande vill leda oss till att göra rätt i alla situationer, så att du likt Paulus kan säga att mitt samvete är rent inför Gud.

1 Pet. 2:16 Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för att göra det onda utan för att tjäna Gud.

Jesus sätter oss fria till att leva ett liv i enlighet med lagen men vi döms inte av den utan är frikända redan i honom. Till att låta oss ledas av den Helige Ande och att leva i frihet.

Friheten i Jesus är din!



Vems slav är du?Veckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Thu, July 27, 2017 09:27:16

Blog image
Gal. 4:3–10 På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens stadgar. Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar: "Abba! Fader!" Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge, insatt av Gud. Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år.

När vi inte var frälsta och tagit emot Jesus som vår frälsare och herre i våra hjärtan, var vi omedvetet slavar under denna världens makter. Men i Jesus har vi fått söners rätt och kan kalla oss Guds barn. Till en början blir vi alla överlyckliga och frimodiga när vi är nyfrälsta och våra andliga ögon har fått skåda in i Guds fantastiska frälsningsplan. Med kommentaren som att varför har jag inte sett detta tidigare och man vill på alla sätt dela det med alla andra. Med tiden bleknar denna första ”kärlek” och uppenbarelse, då är skansen stor att du allt mer börjar lyssna till olika läror och utläggningar som tar dig mer och mer bort från friheten i anden och in i olika traditioner.

Gal. 2:4 (Hade det berott på de falska bröder som smugit sig in, skulle han ha blivit tvungen till det). De hade nästlat sig in för att spionera på den frihet vi har i Kristus Jesus och göra oss till slavar.

Det finns människor (inte demoner) som aktivt vill lära ut läror för att bedra den troende att åter bli slavar under traditioner och olika bud. Vi är i Kristus kallade till frihet i anden och genom andens ledning vandra i hans fotspår. Men människor med olika kyrkliga traditioner vill få dig in i sitt system, om så vare sig katolskt, ortodoxt, lutherskt eller evangeliskt. Traditioner som sätter Guds Ord till sidan framför den egna traditionen och bud om hur det ska vara. Även om mycket av detta oftast är fött av anden så har det istället för liv blivit död filosofi. Dessa människor vill säga att det är så vi gör det och att så de andra gör det är fel osv, oftast skapar dessa traditioner konflikter och splittring istället för gemenskap. Vi börjar att diskuterar formen istället för att ta emot innehållet i Guds Ord under andens ledning, och du har blivit slav under kyrkoårets formaliteter istället för den frihet du har kallats till.

Kol. 2:8 Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus.

Ta denna förmaning till dig och påminn dig själv att varje dag leva i andens frihet i Kristus Jesus. Lyssna men ta inte emot allt, pröva allt och ta till vara på det goda. Diskutera inte för diskutioner skapar enbart splittring. Vi är kallade till att vara ett i Kristus Jesus, det är ett vittnesbörd för världen, en enhet som byggs genom den Helige Ande och inte av våra kyrkliga strukturer. Kyrka betyder att det är en plats där troende möts för att fira Gudstjänst, inte att totalt dominera ditt kristenliv som bygger på din personliga gemenskap med Guds son; Jesus Messias. Ingen kyrklig ledare kan ställa sig upp och säga: jag är den alla ska följa så att vi får enhet. Bara Jesus kan vara huvudet för sin kyrka och lemmarna i hans kropp hålls ihop av Helige Ande som vi troende har fått i våra hjärtan, där får vi sann frihet och gemenskap.

Kol. 2:20–23 Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: "Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på". Och detta gäller sådant som är bestämt att användas och förbrukas, efter människors bud och läror. Detta uppfattas visserligen som ‘vishet', med sin självvalda gudstjänst, sin ‘ödmjukhet' och sin späkning av kroppen, men det har inget värde utan är bara till för att tillfredsställa det köttsliga sinnet.

Världen vill hela tiden dra i oss och försöka locka oss tillbaks med alla tänkbara medel, så att du åter blir slav under dess begär och traditioner. Men dessa lockelser kan bara tillfredsställa dig själsligen. Du kan verka ödmjuk och känna till ”Jesus snacket” och vet vad du ska svara på de olika frågeställningarna, men du ger dig hän till något annat. Det kan vara traditionen, ditt arbete, din familj eller företag som upptar första plats i ditt hjärta. Du känner dig tillfredsställd, men andligen är du långt ifrån Gud. Du är slav under det som upptar ditt hjärta.

Jes. 29:13 Och Herren har sagt: Eftersom detta folk kommer till mig med sin mun och ärar mig med sina läppar, men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, så att deras fruktan för mig består i inlärda mänskobud,

Låt det inte vara så i ditt liv! Har det genom livets olika kamper upplevts som andra saker har blivit viktigare än din ”första kärlek” till Jesus, sök dig då tillbaks till denna. Genom att låta Guds nådegåva flamma upp igen i ditt liv genom bön och Ordet. Börja läs bibeln, bed och till och med fasta får att komma tillbaka till den punkt där Jesus är allt i ditt liv. Lovar dig att det är det bästa och när han är vårt nummer ett så kommer allt det andra också till rätta; familj, arbete, företaget och inte minst din kyrkliga gemenskap.

2 Tim. 1:6–7 Därför påminner jag dig om att låta den Guds nådegåva flamma upp igen som finns i dig genom min handpåläggning. Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.

Istället för en slav under alla världens måsten och kyrkans traditioner är du kallad till att vara en slav åt Gud. Med allt vad det betyder…

Rom. 6:22-23 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Men också hans efterföljare…

Ef. 5:1–2 Bli Guds efterföljare, ni som är hans älskade barn. Och lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för oss som offergåva, ett välluktande offer åt Gud.

Var nu riktigt välsignad i Herren Jesus Kristus och var hans slav och efterföljare men släng bort alla andra slavok som försöker att binda dig och ta ifrån dig friheten i Kristus. Sträck dig efter hans fullhet ska sin boning i dig och stråla ut från ditt liv till andra människors välsignelse.



Var glad och gläd dig!Veckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Fri, July 14, 2017 18:05:32

Blog image

I Guds ord kan vi läsa mycket om att glädja sig över vår frälsning och i Jesu försoningsverk. Men också med uppmaningen att verkligen glädja oss i Herren. Detta gäller både det nya och gamla testamentet. Men också ett löfte att Gud vill uppfylla oss med glädje.

Rom. 15:13 Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft.

Genom den helige Ande vill Gud ge oss del av övernaturlig glädje, det kan man ibland få uppleva i vissa möten och många människor börjar att skratta nästan okontrollerat. Men också i din ensamhet vill han fylla på med glädje, där du under bön, bibelläsning eller bara lovsjunger honom infinner sig en fantastisk frid i ditt innersta. Men Guds Ord uppmanar oss också att vara glada och glädja oss i alla livets situationer.

Fil. 3:1 För övrigt, mina bröder, gläd er i Herren. För mig är det inte besvärligt att skriva samma sak till er, och för er är det säkrast så.

Fil. 4:4–7 Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.

Från dessa två skriftord i Filipperbrevet förstår vi att vi ska och bör alltid glädja oss i Herren, speciellt att Paulus nämner orden gläd er tre gånger. Och att vi ska göra det i Herren, Jesus Kristus. Men i detta att vi kommer till honom med alla våra bekymmer i tacksägelse, med löftet att då skall han ge oss en frid som övergår allt förstånd. Då kan vi verkligen glädja oss, eller hur. Att glädja oss i Herren gör vi inte av egen kraft, utan genom den Helige Ande. I det att vi fyller oss av glädjen i Herren så beskyddar den oss i alla tänkbara situationer. Därför:

1 Tess. 5:16-22 Var alltid glada, be oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. Släck inte Anden. Förakta inte profetior, men pröva allt, behåll det goda, och håll er borta från allt slags ont.

Det är till och med Guds vilja att vi ska vara glada. Så du gör hans vilja genom att vara glad och positiv i alla situationer. När Paulus och Silas blev fängslade i Filippi så klagade de inte inför Gud utan de lovsjöng hans namn och gav sin tacksägelse till honom och han befriade dem. (Apg. 16:16-26) Som människa är det så lätt att se det dystra och negativa som sker därför vi är så beroende av vad vi ser med våra fysiska ögon och huvudets beräkningar, som alltid baserar sig på tidigare nederlag och tråkiga händelser. Gud önskar att du ska se honom som omöjligheternas Gud som kan vända alla situationer till det bästa. Hela bibeln är full av omöjliga situationer där Gud grep in och det blev en fantastisk utgång för hans barn, Israel och de troende. Bevara Anden levande släck den inte för det är där du hämtar din glädje, ta till dig all undervisning av ordet och förakta den inte utan pröva allt och behåll det som är gott och uppbyggligt för dig. För då kan du inta bara vara glad i hoppet i frälsningen men också vara uthållig i svårigheter och inte minst uthålliga i bönen. (Rom. 12:12 Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen).

Jes. 55:12 Ty med glädje skall ni dra ut, och i frid skall ni föras framåt. Bergen och höjderna skall brista ut i jubel, där ni går fram, och alla träd på marken skall klappa i händerna.

Jes. 52:7 Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg, när han kommer över bergen, för att förkunna frid och frambära gott budskap och förkunna frälsning, när han säger till Sion: "Din Gud är nu konung!"

Att dela budskapet sprider glädjen och du kan vara en effektiv glädjespridare. Lägg av dig det dystra och negativa och skåda in i Guds tro på att just du är hans perfekta redskap till att ge budskapet vidare, i glädje och fröjd. Då tar han dig också igenom svårigheterna, medans du koncentrerar dig på att sprida budskapet. Var plats din fot beträder vill glädja sig därför att du kommer med frid.

Var rikligen välsignad och börja redan idag låta dig fyllas med hans glädje i den Helige Ande!



Guds hjältinnorVeckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Sat, May 27, 2017 19:52:26

Blog image

I bibeln möter vi på flera kvinnor som utför storverk i att de lyder Guds vilja, oftast fokuserar vi på männen i bibeln. Nog mycket för att många predikanter är just män. Historiskt är det flest män i bibeln som har gjort och som är ledare, men Gud använder sig av kvinnorna också. Dessutom är bibeln tydlig i att bakom var framgångsrik Guds man finns det en rättfärdig och Gudfruktig kvinna. När jag började att förbereda denna predikan var det ett nytt område för min del och ju mer jag studerar ämnet så växer det. Tänkte först att det var ett enkelt ämne till uppmuntran över bibelns kvinnor på mors dag. Men i bibeln finns det fantastiska berättelser över dessa kvinnors storverk och ledarskap. Redan i Guds tilltal över Eva så säger han att det är genom kvinnan han ska döma djävulen, i hennes avkomma. Jesus den andre Adam född av jungfru Maria blev just denna kvinna Gud utvalde. Se dessa två bibelverser hur Guds Ord direkt talar till Kvinnan, att hon har ett ansvar i familjen och i församlingen.

Ord. 14:1 Genom visa kvinnor blir huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.

1 Tim 5,10 Hon skall vara känd för att ha gjort mycket gott: uppfostrat barn, visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter, hjälpt nödlidande och sökt varje tillfälle att göra gott.

En av de mer kända historierna i bibeln är om Debora hur hon var en profetissa och domare i Israel, under dommartiden. Den period som följde efter Josua intåg i landet och fram till Israel fick en kung, dessa domare var inte bara domare utan ledare (presidetnt) för folket och landet, likt Josua och Moses.

Dom. 4:4-9 Men Debora, en profetissa, Lapidots hustru, var vid den tiden domare i Israel. Hon brukade sitta under Deborapalmen, mellan Rama och Betel i Efraims bergsbygd, och Israels barn drog dit upp till henne, för att hon skulle skipa rätt.

Landet hade blivit ockuperat av fienden, därför att folket hade avfallit från Guds vilja. Men efter 20 år under detta förtryck, lyssnade Gud på folkets böner och kallade till befrielse.

Hon sände nu och lät kalla till sig Barak, Abinoams son, från Kedes i Naftali, och sade till honom: "Se, Herren, Israels Gud, befaller: Dra iväg upp på berget Tabor och ta med dig 10000 man av Naftalis barn och Sebulons barn. Ty jag vill dra Sisera, Jabins härhövitsman, med hans vagnar och skaror, till dig vid bäcken Kison och ge honom i din hand." Barak sade till henne: "Om du går med mig, så går jag, men om du inte går med mig, så går inte heller jag." Då svarade hon: "Ja, jag skall gå med dig. Dock skall äran då inte bli din på den väg du nu går, utan Herren skall sälja Sisera i en kvinnas hand." Så reste sig Debora och gick med Barak till Kedes.

När Barak gjorde det Gud hade befallt genom Debora, så kom stunden för sammandrabbningen, detta skedde helt under Guds ledning och det var han som till fullo gav segern.

Dom. 4:14-16 Men Debora sade till Barak: "Stå upp, ty detta är den dag på vilken Herren har gett Sisera i din hand. Se, Herren har dragit ut framför dig." Så drog då Barak ned från berget Tabor, och 10000 man följde honom. Och Herren sände förvirring över Sisera och alla hans vagnar och hela hans här, så att de vek tillbaka för Baraks svärd. Och Sisera steg ned från sin vagn och flydde till fots. Och Barak jagade efter vagnarna och hären ända till Haroset-Haggoim. Och hela Siseras här föll för svärd. Inte en enda kom undan.

Men den slutliga segern, för Barak förgjorde hela hären, lämnade inga överlevande. Precis som Debora sa när Barak inte ville gå själv sa hon att inte han skulle få äran utan en kvinna. Som viste att använda sin ”kvinnliga list” för Guds sak.

Dom. 4:18-21 Då gick Jael ut mot Sisera och sade till honom: "Kom in, min herre, kom in till mig, frukta inte." Så gick han då in till henne i tältet, och hon höljde över honom med ett täcke. Och han sade till henne: "Ge mig litet vatten att dricka, ty jag är törstig." Då öppnade hon mjölkkärlet och gav honom att dricka och höljde sedan åter över honom. Och han sade till henne: "Ställ dig vid ingången till tältet. Och kommer någon och frågar dig om någon är här, så svara nej."

Men Jael, Hebers hustru, grep en tältplugg och tog en hammare i sin hand, gick därefter sakta in till honom och slog pluggen genom tinningen på honom, så att den gick ned i marken. Så dödades han, där han låg försänkt i tung sömn, medtagen av trötthet.

Jael blev den stora hjältinnan i denna historia, det var hon som slutligen dödade härhövitsmannen, (generalen), för fiendens här. Inte Barak, han var Israeliternas general som utförde jobbet. Två kvinnor blir så mycket centrala i denna berättelse och visar verkligen på att Gud använder kvinnor. Kanske mer än vad vi oftast noterar oss, de är oftast duktiga att styra upp i kulisserna medans männen gör grovjobbet men allt för ofta tar på sig äran för. Men Gud är noggrann och ärar den som äras bör. Barak utförde Guds befallning, Jael slutförde den men Debora var redskapet profeten som Gud använde för att ge sina instruktioner. Därför blir hon omtalad som nationens moder.

Dom. 5:7 Inga styresmän fanns, inga fanns mer i Israel, förrän du stod upp, Debora, stod upp som en moder i Israel.

I Bibeln nämns många kvinnor som har gjort både bra och dåliga saker, vissa bara med namn men också med hela berättelser, som om Rut, Ester, Judit mfl. Men också specifikt profetissor som;

Mirjam, syster till Moses 2 Mos. 15:20-21 Anförde den dansande kvinnokören.

Hulda, fru till Sallum, 2 Kung. 22:14-20 Som profeterade till omvändelse.

Hanna, änka Luk. 2:36-39 Fastade och bad i templet dagligen.

Evangelisten Filippus fyra döttrar, Apg. 21:8-9 Hade profetisk gåva.

Enligt Guds ord är det inte bara menliga profeter utan han kallar också profetissor.

Joel 3:1 [2, 28] Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött, och era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era ynglingar skall se syner.

Kvinnor i bibeln

Genom hela Guds Ord kan vi läsa om kvinnor som gör storverk genom olika handlingar. Men inte minst som med Debora använder kvinnor till att leda. Hon är ett talande exempel på att Gud inte ser till manligt eller kvinnligt utan till vårt villiga hjärta att göra hans vilja.

Gal. 3:28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

I Kristus har vi blivit ett och alla kan tjäna oavsett om vi är man eller kvinna. Genom historien har manen försökt att på olika sätt ha ensamrätten till att tjäna Gud och att vara ledare. Men Gud ser enbart till ett villigt hjärta för att utse ledare så som i Deboras blev. Men bibeln talar också om kvinnan som hustru och moder.

Ord. 31:27–31 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd. Hennes söner står upp och prisar henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov: "Många flitiga kvinnor har funnits, men du, du övergår dem allesammans." Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt, men prisas må en hustru som fruktar Herren. Må hon få njuta sina gärningars frukt, hennes verk skall prisa henne i portarna.

Vad en kvinna gör går inte osett förbi, när hon lever i enlighet med Guds vilja och plan kommer också människor att ära henne. En kvinna får ära, medans män oftast kämpar för den. Gud vill att alla kvinnor ska få njuta frukten av sina gärningar.

Så tänk inte att det du gör är obetydligt, nej det du gör som kvinna betyder allt i Guds ögon men också inför människor. Låt inte historiens negativa vingslag göra dig moloken, utan se upp till Jesus, trons upphovsman och förlossare. I honom byggs vi alla upp som ett i Kristus Jesus och vi ska en dag möta honom i himlen så som hans brudgum. Inför det stora bröllopet i himlen. Amen!



Tro - En förtröstan till vår FarVeckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Sun, May 14, 2017 09:57:15

Blog image
Heb. 11:1 Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.

Hela vår vandring som troende bygger inte på traditioner, riter, läror eller lag… Nej, den grundar sig i hjärtats tro på Jesus, Guds son. En tro som är en övertygelse i våra hjärtan (i vårt innersta), ett vittnesbörd att jag har det gott ställt med Gud, han ser på mig trots mina fel och brister som rättfärdig i Kristus Jesus. Vi kommer aldrig i oss själva kunna bli perfekta men Jesus har gjort det möjligt för oss att ha ett hopp om evigt liv och rättfärdighet genom hans död på korset. Vår övertygelse i tron är en förtröstan på att Gud vill och kan hjälpa oss och leda oss genom livet men också en visshet/övertygelse att det bibeln säger är sant.

Rom. 8:24-25 Ty i hoppet är vi frälsta, men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på något som han redan ser? Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt.

Detta hopp som tron ger oss ger oss uthållighet (Heb. 10:35-38), att få se Guds löften gå till uppfyllelse i våra liv men också hans löfte om evigt liv med honom en dag. Hoppet i tron är vår själs ankare innanför förlåten, Heb. 6:19, fäst vid nådastolen. En stark bild från bibeln som verkligen visar på hur stort detta löfte är från Gud och hur säkra vi kan vara på att det är riktigt. För vi alla har nog stunder då och då vi kan tvivla mitt i denna tidsålders fixering på vetenskap och kunskap. Där det finns lite plats för just hoppet. Där det ställs krav på varje individ att uppnå vissa kunskapsnivåer för att lyckas i livet, det börjar i skolan och fortsätter sedan genom hela livet. Höjden av vårt informationssamhälle som bygger på kunskap och vetenskap, utan Gud med människan i centrum. Detta har tidigare i historien lett till enorma katastrofer då människan gör sig själv till centrum och Gud, se tiden för Noa och syndafloden. Nej, vi måste låta det vara plats för hoppet i våra liv, eller som Paulus uttrycker det:

2 Kor. 5:7 Ty vi lever här i tro, utan att se.

Amen! Vi fortsätter till nästa bibelord:

Heb. 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.

Vad ser vi här, jo vi lever i tro en övertygelse att Gud kan och vill, men utan att se med en vetenskaplig grund och kunskap i att han kan. För Gud står över all vår kunskap och vetenskap och han kan göra det möjligt för oss utom alla gängse fysiska regler. Därför måste vi komma till honom i tro i våra hjärtan i att han är till och inte minst belönar dem som söker honom. Det gör han verkligen om vi av hela vårt hjärta sträcker oss ut efter honom. Gud är närvarande i allt, för utan honom finns inget, men om vi inte av all vår innerlighet vill se honom så missar vi hans fantastiska skaparverk.

Tron gör att vi bara vet att vi vet att Gud är till och att han kan och vill möta våra behov detta är också vårt hopp som ger våra själar ro. Det gör att vi vågar att bli utmanade av Gud till att göra det han kallar oss till. För Gud är det inte nog att du tror på honom och att du en dag ska vara i evigheten tillsammans med honom. Nej, han har en uppgift för dig i detta livet, och det är absolut det bästa liv man kan leva som troende, att få känna sig använd och behövd av Gud vår Far.

Heb. 11:8–9 I tron lydde Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma. I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte. (1 Mos. 12:1–4)

Abraham fick ett uppdrag, det var inte enkelt men han genomförde det därför att han förlitade sig på Gud och att Gud var sann. Paulus säger också om sitt uppdrag från Gud i att sprida evangeliet:

Rom. 1:16-17 Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro. (Hab. 2: 4.)

I detta blir din tros vandring inte bara en religion bland andra utan ett genomgripande livsförvandlande liv med Gud som påverkar allt i din närhet. Du har ett uppdrag och din Far i himlen som sände sin son Jesus till att dö för just dig och mig. Har gjort det möjligt för oss att kalla oss rättfärdiga på trots av våra egna brister, men i det att vi är gjorde heliga i Jesu död och uppståndelse. Har vi ett uppdrag i att nå ut med evangeliet till människor runt omkring oss. Men framförallt att tron får bära oss genom livet fram tills vi når slutet av detta liv och får gå in i vilan. Därför avslutar vi med detta bibelord:

Rom. 10:11 Skriften säger: Ingen som tror på honom skall stå där med skam. (Jes. 28: 16)



Be Ge Gå - tjänaVeckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Sat, April 29, 2017 18:04:12

Blog image

Jesus sände ut oss som sina lärjungar för att predika evangeliet, Matt. 28:18–20 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Detta är grunden i mycket av det vi gör i församlingen och genom olika kristna organisationer och bibelskolor. Att just sända ut lärjungarna. Men i varje steg in i det Gud har så föds det i bön.

Apg. 13:2-3 När de tjänade Herren och fastade, sade den helige Ande: "Avskilj åt mig Barnabas och Saulus för den uppgift som jag har kallat dem till." Då fastade de och bad och lade händerna på dem och sände ut dem.

Det var den helige Ande som uppmanade dem att avskilja Barnabas och Saulus (Paulus) till den tjänst de var kallade till. Först av allt de var i tjämst redan i församlingen se första versen. I församlingen i Antiokia fanns det profeter och lärare, Barnabas, Simeon som kallades Niger, Lucius från Cyrene, Manaen, fosterbror till landsfursten Herodes, samt Saulus. Ofta vill vi springa över tjänandet och direkt in i kallelsen från Gud, men det är genom att tjäna trofast som Gud vill sätta oss in i det han har kallat oss till, se bara på Davids livshistoria i GT. Men det var då ledarskapet var i bön som de blev kallade ut till tjänst enligt den kallelse Paulus fick när han många år tidigare hade blivit frälst.

BE

Bönen är början på all tjänst för Gud, Jesus bad, Paulus bad och Petrus bad. Den första församlingen bad i alla situationer. Allt vi gör i Guds rike föds i bön och uthållig bön. Som i Jesu berättelse i Luk. 18 om änkan som ville få ut sitt arv från Domaren som först inte ville ge det till henne. Men då hon var så envis så fick hon sin rätt. Det samma måste vi vara i våra böner. Gud hör din bön från första sekund men han vill se din vilja att driva din sak. Det är inte alltid du som barn direkt fick vad du bad dina föräldrar om men var du bara ihållande och inte gav upp din önskan var det nog oftast så att du fick det du önskade. (Eller hur…?)

Paulus undervisar mycket om bön, dels om vad vi skulle be men också hur vi kan be;

1 Tim. 2:1–3 Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare.

Ef. 6:18-20 Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga. Bed också för mig, att ordet ges åt mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt gör evangeliets hemlighet känd. För dess skull är jag ett sändebud i bojor. Bed att jag predikar det så öppet och fritt som jag bör.

Ef. 1:17-19 Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga, och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam.

För det första Ska vi be för Kungar, makter och myndigheter men också för våra trossyskon i Herren och då inte minst för dem som är ute och tjänar honom. I just Ef. 1 kan vi läsa hur vi kan be för varandra och oss själva för att växa i tron. Men också att vi ber för överheten så att vi kan ha fred till att få förkunna Evangeliet.

GE

En viktig del i församlingens verksamhet är att stödja dem som vi sänder ut men också att kunna fullfölja alla de uppdrag som den lokala församlingen har.

Rom. 10.13-15 Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst. Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar? Och hur skulle några kunna predika, om de inte blev utsända? Det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet.

Vi som församling bestående av Jesu lärjungar som troende idag har denna uppgift att sprida kunskapen om Gud och Jesu frälsningsverk genom korset. För detta krävs medel, precis som prästerskapet i GT inbringade tiondet från folket så tar församlingen idag in gåvor till sin verksamhet.

2 Kor. 9:12-13 Den tjänst ni utför med denna insamling bidrar inte bara till att fylla de heligas behov, utan bär också rik frukt genom deras många tacksägelser till Gud. När ni nu består provet i denna tjänst, kommer de att prisa Gud för att ni lydigt bekänner er till Kristi evangelium och med så gott hjärta delar gemenskapen med dem och med alla.

Fil. 4:14-17 Men ni gjorde väl som hjälpte mig i mitt svåra läge. Ni filipper vet också hur det var under evangeliets första tid, när jag hade lämnat Makedonien. Ni var den enda församling som satte sig i förbindelse med mig, så att räkenskap kunde föras över givet och mottaget. Också när jag var i Tessalonika skickade ni mig både en och två gånger vad jag behövde. Inte så att jag söker gåvan som sådan, utan vad jag söker är att ni skall få en riklig frukt av den gåva ni ger.

Att stödja arbetet i församlingen är att dela sin tro och till Guds välbehag. Men också förknippat med löfte om en rik välsignelse tillbaka. Precis som Israeliterna hade ett löfte knutet till att ge fullt tionde till Guds hus, templet/prästerskapet.

Vi ber och är uthålliga i bönen för oss själva, familjen, de heliga, överheten och att se Guds vilja ske. Men vi är också villiga att agera och visa vår tro i handling genom att frikostigt dela med oss av våra egna medel för att se församlingens uppdrag förverkligas. Detta är att GÅ, precis som Jesus sände ut lärjungarna genom missionsbefallningen så är vi kallade till att gå i hans och apostlarnas fotspår i att sprida Evangeliet. Det räcker inte med att bara be, utan du behöver agera genom att ge så att allt som Gud har planerat ska gå fram enligt hans planer och inte hållas tillbaka i brist på vår lydnad till att be och ge. Precis som din kallelse blir en verklighet när du är villig att tjäna och underordna dig dem som Gud har satt till dina ledare. Var rikligen välsignad och börja be den bön som Paulus ber i Ef. 1:17-19, låt det bli din personliga bön för dig, din familj och församlingen. Be också att Guds vilja sker med all överhet i vår värld. Så att vi får frihet att predika Evangeliet. Så att församlingen kan fortsätta att sända ut missionärer och Guds tjänare till att dela Ordet.

BE – att Guds rike ska få framgång

GE – Så att församlingen kan fullfölja sitt uppdrag

GÅ – bli aktiv i att göra det ordet säger

Tjäna – så kommer du se att det Gud har kallat dig till blir en verklighet.



Mission i andens kraft del 4Veckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Sat, April 01, 2017 20:57:13

Blog image
Söndag 2 april

Mission i andens kraft – gåvor till tjänst

Tidigare delar i serien har vi talat om att vi är beroende av den helige Ande för att utföra Jesu Missionsbefallning i Mark. 16:15-18, men också att Jesus sa till sina lärjungar i Apg. 1:4–5 att de skulle vänta på den utlovade hjälparen. Därefter har vi sett på vad den Helige Ande ger till oss för att utföra missions befallningen, dels den profetiska smörjelsen. Till att höra vad Gud har att säga sin församling idag, men också till vägledning till att betjäna varandra. För att så tala om nådegåvorna som verkligen är Guds kraftgärningar som den helige Ande låter verka i våra liv. Precis som Jesus talade om att dessa tecken ska följa er som troende när ni går ut och predika evangeliet och gör lärjungar. Som sagt kan vi göra mycket av hans befallning i egen kraft men det har en benägenhet att bli en typ av socialt hjälparbete, som är bra men det är bara i andens kraft vi kan se människors liv bli totalt förvandlade till både kropp, själ och ande. Idag går vi vidare och ser på gåvorna till att tjäna.

Den helige Ande utrustar inte bara oss troende till att gå ut och göra kraftgärningar utan han kallar oss till att betjäna varandra i församlingen. Rent av uppmanar oss att göra det med excellent och noggrant, fyllda av hans vishet och kunskap som just är nådegåvorna.

Apg. 6:3 Nej, bröder, utse bland er sju män som har gott anseende och är uppfyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften.

1 Tim. 3:8–10 Församlingstjänarna skall på samma sätt vara allmänt aktade och pålitliga. De får inte missbruka vin eller vara ute efter pengar. De skall äga trons hemlighet i ett rent samvete. Men också de skall först prövas. Sedan kan de bli församlingstjänare, om det inte finns något att anföra mot dem.

Här nämns viktiga kriterier för att få tjäna i församlingen som är nära förbundet med just nådegåvorna som vi undervisade om förra gången. Hur vi med den helige Ande kan betjäna varandra i församlingen så att denna byggs upp till att vara en välsignelse för alla de troende som kommer till den. Där du och jag är alla lärjungar kallade av Jesus att tjäna, så som att den störste av er är den som tjänar de andra.

1 Tim. 3:13 De som sköter sin tjänst väl vinner en aktad ställning och får stor frimodighet i tron på Kristus Jesus.

Matt. 25:21 Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

Att som lärjunge tjäna behöver vi just den helige Andens hjälp och han är en ande inte flera som vi har visat på tidigare. Han ger gåvor (uppgifter) efter den nåd vi har fått. Nåden i frälsningsverket och i samklang med den kallelse Gud har över våra liv. Men uppgifterna som vi är satta till att göra i församlingen är olika, men det är den helige Ande som utrustar oss till att göra dem.

Rom 12:6–10 Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron. Den som har gåvan att tjäna skall tjäna i sin uppgift. Den som undervisar skall undervisa i läran. Den som förmanar skall göra det i den uppgiften. Den som delar ut gåvor skall göra det utan baktankar. Den som leder församlingen skall vara nitisk, och den som utövar barmhärtighet skall göra det med glatt hjärta. Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Var innerligt tillgivna varandra i broderlig kärlek. Överträffa varandra i ömsesidig hedersbevisning.

Dessa sju gåvor till tjänst är intressanta att se närmare på, dels att just den profetiska återkommer också i denna beskrivning. Paulus understryker verkligen hur viktigt det är att vi förstår det profetiska och hur viktigt det profetiska faktiskt är genom hela bibeln. Men inte minst att den som profeterar ska göra det i nivå med sin tro och inte sträcka sig utanför sin kunskap och förståelse. Sedan fortsätter han med att rada upp just gåvan att tjäna; en mycket praktisk gåva som söker möjligheter att hjälpa och ser behoven som behöver mötas. Oftast mycket praktiska människor som har kunskapen och vet hur man finner lösningarna. Att tjäna i församlingen skulle vara det mest naturliga för varje troende. Också ett kännetecken för en församlingsledare. Undervisningens gåva är dels en del av det profetiska men också mycket praktisk i att kunna undervisa, typisk en lärartjänst men också nyttig i en hemgrupp att kunna undervisa och då i linje med läran. I församlingen behövs också dem som förmanar, de kan oftast upplevas jobbiga och kanske rent av tas för att vara negativa. De sätter alltid sitt finger på de ömma punkterna, men det behövs så att saker och ting kan fungera bättre. Den som delar ut gåvor har oftast en fantastik välsignelse över sitt liv där allt de tar i blir mer och i överflöd så att de kan ge mer. I allt de gör så tänker de alltid på vem kan behöva detta framför sig själv. Vi ger inte för att få något tillbaks utan ger utifrån Andens ledning och frimodighet. Den som leder församlingen ska göra det nitiskt, likt en företagare som försakar allt annat för att hans företag ska bli framgångsrikt. Den barmhärtige gör det av ett glatt hjärta, denne vill bara hjälpa människor och upplever inte det som betungande. Många evangelister har denna gåva och kan ibland överdriva det något, därav ser vi ibland att olika missioner blir mer ett socialt hjälparbete istället för ursprungstanken att se människor frälsta.

Så oavsett vad den helige Ande ger dig förmåga (gåva) till att göra så är det till att tjäna som lärjunge i församlingen. Där vi alla är så som lemmar i en kropp som har olika men unika uppgifter som måste till för att hela kroppen ska fungera. Detsamma i församlingen; din uppgift och plats är unik och den helige Ande placerar dig precis där du ska vara för att kunna verka i den tjänst han tilldelar dig till att bygga församlingen. En pastor eller ledare kan inte själva bygga en församling då blir det bara en tjänst, oftast förväntar vi oss just detta. Det är enbart om vi som troende i församlingen bygger den tillsammans som det blir en levande gemenskap. Alla är vi de levande stenarna som bygger Guds tempel, som består av dig och mig.

Ta upp din kallelse i den helige Ande till att tjäna i församlingen så som en trofast följare av Jesus och det kommer leda dig till de visioner och drömmar som Gud har lagt ner i ditt hjärta.

1 Pet 4,10 Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.



Mission i andens kraft del 3Veckans predikan

Posted by Tommy M. Josefsson Sat, March 25, 2017 14:42:56

Blog image
Söndag 26 mars -17

Nådegåvorna

1 Kor. 12:1 Bröder, jag vill inte att ni skall vara okunniga i fråga om de andliga tingen.

Vilket är mitt syfte med denna miniserie om mission i andens kraft, att vi inte gör det av egen kraft utan låter oss vara ledda av den helige Ande. Men då måste vi också förstå den andliga dimensionen. Den som finns bakom allt det vi kan se i det fysiska och från vilket allt har blivit till, Heb. 11:3. Men att vi som Jesu lärjungar är kallade att gå ut med evangeliet i andens kraft. Rom 15:18-19. Idag ser vi därför på ytterligare en sida av den helige Ande, nämligen nådegåvorna. Precis som det profetiska och tungotalet finns det gåvor som han ger för att vi skall se alla de tecken som ska följa den som tror och går på Jesu missionsbefallning, Mark. 16:15-18. För Jesus sände oss den helige Ande för att vara en hjälpare från gud till att utföra hans verk här på jorden.

1 Kor. 12.4–11 Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. Det finns olika slags kraftgärningar, men Gud är densamme, han som verkar allt i alla. Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta. Den ene får av Anden ord av vishet, den andre ord av kunskap genom samme Ande. En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar sina gåvor åt var och en.

Nio nådegåvor i allt som Paulus räknar upp till att vara till att bygga hans församling och vi ser också här tydligt hur det är den helige Ande som ger nådegåvorna till alla troende. Men det är Herren Jesus som ger tjänsterna, vilket vi kommer mer in i nästa predikan.

Nådegåvorna blir aktiverade i våra liv av den helige Ande, ibland har vi varit på seminarier eller bibelstudier där man ska hitta vilken nådegåva du eller jag har. Det är inte fel att hitta vad som är de gåvor som den helige Ande har aktiverat i mitt liv, men ibland har dessa kurser en tendens att bli allt för mänskligt baserat och bygger på våra egna förmågor och kunskaper. Som troende har vi del av den helige Ande och genom dopet i den helige Ande börjar vi tala i tungor. Men den helige Ande gör också något mer han aktiverar andliga gåvor i ditt liv och du kan flöda i flera av de nio nådegåvorna. Där trons gåva ofta kommer tillsammans med gåvan att bota sjuka och utföra kraftgärningar. Men också den profetiska gåvan, (se undervisningen om det profetiska), verkar gärna med kraftgärningar, uttydandets gåva och olika tungotal. Jag har själv upplevt att jag har vid flera tillfällen börjat flöda i nya nådegåvor då det har funnits specifika behov för just dem i församlingen. Så vi kan både byta vilken typ av nådegåva vi flödar i och samtidigt vara mer permanent i vissa. Se till exempel de som flödar i att bota sjuka, de förblir ofta i denna och blir starka i denna nådegåva. För det är när vi använder den som vi lär oss hur den fungerar och vi blir säkrare på hur den sätts i funktion. Men som Paulus säger att nådegåvorna verkar i en och samma ande, den helige Ande. Nådegåvorna är inte olika andar, nej tvärt om, det är enbart en ande som utgår från Gud som bor i oss som troende, den helige Ande. Det är därför vi kan flöda i de olika gåvorna samtidigt, men samtidigt vara mer starka i en eller två, tre av dem. Vilket också kan påverkas lite av vår personlighet, för den helige Ande tar utgångsläge i det du är och vad du har för potential nerlagt i dig.

Låt oss se närmare på de olika nådegåvorna i korthet:

· Ord av vishet – att kunna ge ord av uppmuntran och vägledning i olika situationer, direkt inspirerat av Anden. Jak. 1:5 utbed dig vishet.

· Ord av kunskap – Talar ofta direkt in i en situation eller avslöjar en sanning från det förgångna, men också förknippat med kunskap att förstå Ordet till att växa i tron, Kol. 1:9 att uppfyllas av kunskap om Guds vilja.

· Tro – en gåva att verkligen kunna vila i en överbevisning att Gud gör det, oavsett problemets eller utmaningens karaktär. Då du bara vet att du vet att så som Gud har sagt så blir det. Något Den helige Ande ger oss och som vi inte kan uppnå i oss själva, Heb 11:1 tro är visshet.

· Bota sjuka – Jesus sände ut lärjungarna så gav han dem makt att bota de sjuka, precis som Jesus gjorde. Verkligen något vi själva inte kan göra, men enbart lägga vår hand på de sjuka och be. Luk. 9:2 sände dem ut att bota de sjuka. Apg. 10:38 Jesus gick runt och gjorde gott.

· Kraftgärningar – Gud ger sitt vittnesbörd genom kraftgärningar, vilket vi ser både i GT samt i Apostlarnas och Jesu liv. Kraftgärningar är inte häftiga manifestationer utan något som verkligen ger vittnesbörd att Gud finns och att han verkar idag. Detta är också en nådegåva, Heb. 2:4 genom sina kraftgärningar gav han nådegåvor efter sin vilja.

· Profetisk gåva – denna kallar Paulus för den viktigaste av de alla som alla troende ska sträcka sig efter men samtidigt varnar han för att vi inte skall gå utöver vår tro i denna gåva. Men den profetiska ger dig kunskap om vad den helige Ande gör i vår tid och i människors liv och i församlingen.

· Skilja mellan andar – en gåva att verkligen se och förstå vilka andemakter som ligger bakom olika händelser, men också varför människor beter sig som de gör. En viktig tjänst i församlingen, och ofta en som vi inte tycker är så viktig men också ofta missförstådd till att kritisera varandra med.

· Olika slags tungomål – handlar inte bara om att tala häftiga tungomål men också en förmåga att kunna tala olika språk, till nya länder vars språk man inte kan. Men också ett starkt bönespråk som går hand i hand med förebedjarens tjänst i församlingen. Rom. 8:26-27

· Uttydandets gåva – en gåva att när någon ber ut profetiska uppenbarelse i tungotal att kunna förmedla dessa på vårt språk, men också att kunna förstå sitt eget tungotal. Del av förbönstjänsten men också i det profetiska.1 Kor. 14:27.

1 Pet. 4:10 Tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.

Alla nådegåvorna är till för att vi ska betjäna varandra som troende till uppbyggelse i församlingen. De är inte till för att bygga din tjänst utan verkar genom dig i den helige Ande för att utföra missions befallningen som Jesus gav. I att vara och i att göra lärjungar.